Megafonen kritiserar Järvalyftet i DN

2012-03-27
Av

Denna debattartikel publicerades ursprungligen i DN.

 

 

Det är positivt att Järvalyftets påfallande brister väckt uppmärksamhet den senaste perioden. I DN Debatt skriver både Owe Swanson och Per Wirtén m.fl. att boende i Husby körs över eller överhuvudtaget inte har så mycket att säga till om i den stora satsning som pågår.

Som Husbybor och aktiva medborgare vill vi fördjupa debatten om Husby och Järvalyftet. Megafonen är en lokal organisation som varit med ända sedan Järvadialogens inledningsskede, med uppgiften att involvera unga medborgare och uppmuntra dem att lämna synpunkter om sin bostadsort. Vi jobbade intensivt och stod under denna period i nära relation till de tjänstemän och politiker som höll i dialogens trådar. De sa att Järvalyftet skulle förverkliga både små och stora drömmar, vilket motiverade oss att möta så många unga som möjligt och samla in deras konstruktiva idéer.

Idag, snart tre år efter den första dialogveckan i Husby, är alla illusioner om Järvalyftet borta.

Då sades att Järvalyftet hade fyra fokusområden, med arbete och utbildning som prioriterade frågor. Idag återstår brutna löften, fortsatt hög arbetslöshet och tomma basketplaner som fortfarande väntar på att renoveras.

Järvalyftet har misslyckats i två avseenden: bristen på medborgarinflytande, samt en överdriven fokusering på den fysiska miljön på bekostnad av de sociala utmaningar som präglar området. Det är alltså en kombination av beslutens framtagande och innehåll som lett oss in i en situation med sviktande förtroende och ilska.

Den demokratiska uppgiften har svikits på det mest nonchalanta vis. När Järvadialogen först hölls i Husby samlades flera tusen synpunkter. Det är dessa dialogdagar och synpunkter som stadens makthavare stolt marknadsför som ett demokratiskt underverk. Att det var bra uppslutning på dessa dialogdagar stämmer, men hur mycket är en dialog värd utan handling och faktiska åtgärder? Hur kan demokratin reduceras till en sifferlek, istället för att handla om medborgarnas inflytande över verkliga politiska beslut? Sedan den första dialogen hölls våren 2009 har vitala verksamheter för områdets lagts ned eller privatiserats (Husby träff, posten, vårdcentralen m.fl.), trots befolkningens eniga motvilja. Inte ens de enklast genomförbara förändringarna, såsom utökade resurser för fritidsverksamhet eller uppfräschning av idrottsanläggningar, har genomförts. När vi sedan uttrycker missnöjet till våra lokala politiska representanter, är de lika bortförda som oss och hänvisar tillbaka till den slutna beslutsprocessen i stadshuset.

Turerna kring Husby strukturplan, som nämnts i tidigare debattinlägg, är ett bra exempel på den uteblivna demokratin. När denna plan, som föreslår radikala förändringar i Husby, var klar att presenteras för lokalborna struntade de ansvariga i att kalla oss till uppstartsmötet. Strategin var tydlig: utan information skulle medborgarna inte kunna påverka utfallet. Att vi idag överhuvudtaget talar om och känner till Husby strukturplan har vi det lokala föreningslivet att tacka för, som beslutsamt pressade fram en förlängning av samrådsprocessen och omedelbar information till samtliga boende i området.

Under samma treårsperiod som Järvalyftet talat i storslagna termer om Järvas framtid, har vi som medborgare följt en samhällsutveckling som varit den rakt motsatta. Vi har istället för en utveckling av våra områden sett hur vårdcentraler, skatteverk, skolor, banker och postkontor sålts ut och försvunnit. Järvalyftet skulle till en början vara en satsning på inte bara bostadshus och utemiljö, utan framförallt den arbetslöshet och brist på utbildningsmöjligheter som människor på Järva upplever. Medborgare och politiker var eniga om att satsningar på jobb och utbildning skulle prioriteras.

Vår fråga är idag: vart är alla nya jobb? Har ni gjort något åt det faktum att nära hälften av alla niondeklassare går ut från områdets skolor utan behörighet till gymnasiet? Vad har hänt med den service och de levande centrum som ni lovade oss? Nej, dessa satsningar har uteblivit i både ord och handling. Få talar idag om Järvalyftets ursprungliga uppgift. Kanske har våra makthavare glömt bort en grundläggande sanning: det är människorna som bor i ett område som är värdefulla, varken dess fasader eller bilvägar.

Solstrålarna i denna annars dystra verklighetsskildring är de människor som går samman och står upp för sina intressen. Det motbevisar den vanliga utsagan om att människor är ointresserade av att påverka samhällsutvecklingen. Det är ur dessa folkliga gemenskaper som de riktiga åtgärderna för områdets framtid kan formas.

Vi lägger härmed fram två krav till ansvariga för Järvalyftet, förslag som växt ur lokala föreningars och boendes regelbundna träffar och samtal:

1) Inför Järvalyftets fortsättning: tillsätt lokala styrgrupper i varje enskild stadsdel på Järva som består av lokala invånare och representanter för föreningsliv. Dessa styrgrupper ska ha reell makt över de beslut och beslutsprocesser som berör deras stadsdel och återinföra jobb och utbildning som viktiga frågor inom Järvalyftet.

 

2) Behåll trafiksepareringen i Husby. Under 6 månader, ända sen Husby strukturplan kommit till medborgarnas kännedom, har ett aktivt arbete bedrivits av lokala föreningar för att ta reda på lokalinvånarnas åsikt i frågan. Slutsatsen är att en överhängande majoritet av befolkningen vill ha kvar trafiksepareringen. Allt annat än ett bevarande av dagens vägsystem kommer därför att tolkas som ett demokratiskt övertramp och försvåra fortsatta dialogambitioner mellan beslutsfattare och boende.

Ännu är det inte för sent för Järvalyftet att uppfylla sina högt ställda ambitioner. Men för detta måste Järvas medborgare omedelbart ges sina fulla demokratiska rättigheter att påverka de politiska beslut som formar våra bostadsområden. Vi riktar också en sista uppmaning till stadens politiker: lär er av era misstag i Husby och bjud in till verklig dialog kring strukturplanerna i Akalla, Rinkeby och Tensta.

Rami Al-khamisi och Basar Gerecci, Megafonen

 

Tags: ,

Leave a Reply